Klyva pajen med yxa och köra Österut

I går passerade jag ett musteri.

Plockade på mig några flaskor äppelmust.

Och körde ut till Östergarn.

Där donade jag och mormor fram en laxlunch.

Morfar gav den ugnsbakade laxen toppbetyg.

Sen passade jag på att gosa med Sessa.

Så toppade vi dagen med en eftermiddagslur och en paj som morfar klöv mitt itu med yxa. Hemskt prima.

Gosade lite mer.

Och var tvungen att klappa östra kusten lite innan jag återvände till min västkustlya.

Publicerat i Var Dag | Lämna en kommentar

Ta sig genom livet, en boklåda i taget

Jag håller på med någon slags skattjakt. Mina ögon letar bokhyllor, boklådor, samlingar av pockets. Mycket handlar om att hitta ännu en del av historierna om Mary och Lou.

Det är ju något så himmelens tillfredställande att hitta något man söker i ett virrvarr av titlar och genrer.

Publicerat i Var Dag | Lämna en kommentar

Karin upptäcker Gotland, del Sudret

Mina dagar har varit ganska lediga. Då har jag passat på att utforska den ö jag numer bor på.

En dag åkte jag och silvervolvon söderut. Till Sudret.

Jag åkte så långt ner på Gotland man kan komma. Där finns ett naturreservat med kullar som kallas husryggar.

Så körde jag en bit ännu längre ner.

Snubblade över ett landskap som är som hämtat ur en Tolkien-film.

Där satte jag mig och studerade en man och hans enorma näsa.

Hoburgsgubben kallas han.

Jag åkte någon mil norrut igen. Tittade på kvarnar på rad.

Sa ”hejhej” till Grå Gåsen, där ”Så mycket bättre” spelas in

Köpte en bok här.

Åt en räkmacka här.

Letade fina saker här.

Så åkte jag hemåt.

Publicerat i Var Dag | Lämna en kommentar

.

Det finaste är när Hello Saferide sjunger ”This body”.

Publicerat i Var Dag | Lämna en kommentar

Livet på paus

Kanske har jag funnit det jag sökt här i södra Visby. En liten paus. Mitt september är ett ingenting. Ett försök att komma ikapp mig själv.

Jag ser att ni träffar varandra, att ni har det härligt och att ni uppfyller drömmar. Ni kanske ringer, tänker på mig eller undrar. Eller så gör ni det inte. Fortsätt ni.

För nu får mina dagar bara fyllas av mig själv. Det är promenader, biblioteksbesök och naturreservat. Det är så fint.

KÄNNER DU DIG INTE ENSAM?

Nej.

ÄR DU ENSAM?

Jag är själv på mina kvadratmeter, ja. Det är självvalt och jag behöver det.

Publicerat i Skriverier & tankar | Lämna en kommentar

Så som en lördag kan te sig:

Det var marknad i Kräklingbo (jo jag lovar det heter så!). Eller som min inhemska släkt säger; ”Kreeklingbåo”.

Det kastades varpa.

Det åts bakade potatisar.

Det spatserades och flanerades. Och fyndades skor, krämer och marmelader.

Och min morbror representerade detta gäng.

Publicerat i Var Dag | Lämna en kommentar

Ibland behöver bara man evigheten

Det var en dag, som vilken som helst i det lilla ingemansland jag nu befinner mig i.

Jag tog den silvriga, den stora och åkte österut.

Där österut, på Östergarnslandet, finns ställen, stenar, barr och strån som får mig att andas på ett annat sätt.

Jag hade packat min älskade ryggsäck med vatten, mackor och böcker.

Men först gjorde jag som jag kände. Använde mina fötter och lyssnade på ord om eftertanke, konst och politik. (Två Värvet-intervjuer som jag rekommenderar: Åsa Linderborg och Lars Lerin)

Med mig i huvudet och hjärtat hade jag Molkom. Mina klasskompisar var på plats på folkhögskolan just denna dag då jag spatserade längs kalkstenstränder. Dessutom bär jag med mig ständiga minnen från det som är så stort i mitt liv.

Jag satte mig för att läsa.

Ibland behöver bara man evigheten och oändligheten framför sig.

Publicerat i Var Dag | Lämna en kommentar