Min kropp är ständigt något andra ska tycka till om

Jag gick från tunnelbanan till hotellet på Södermalm. Jag hade varit på konsert med min syster. Jag skulle egentligen inte behöva skriva detta, men världen är inte som jag önskar att den vore. På en sträcka på ca 300 meter får jag kommentarer och skrik ”sexy mm!”. Stön i örat.

Dagen efter har jag ingen baddräkt eller diadem av röda rosor på mig. Jag är klädd i svart och vitt. Ingen kjol är kort. Ingen urringning visar djupa dalar mellan kroppsdelar. Ändå ska en förbannad människa busvissla och därmed kommentera min kropp. Det är jag och en människa av manligt kön som möts i en korridor. Det är långt till nästa levande varelse. Ändå ska min kropp kommenteras.

Jag är född med snippa, livmoder och äggstockar. Därför är jag också dömd att leva ett liv där omvärlden ser sig manad att kommentera hur jag ser ut. Om mina bröst är stora eller små. Om mina lår har bristningar eller ”går ihop”. Om min hy är önskvärt len.

Jag är dömd att dömas och sexualiseras från den dagen jag föddes.

Det här inlägget postades i Var Dag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s