Midsommaren med tillhörande Helsingforsk visit

På midsommarafton hann jag jobba ett förmiddagspass innan vi skulle till och midsommarluncha. Det var den finaste midsommaren på massa år sas det.

Och visst var det så. Solen sken och träden var gröna. Men Kanel låg fastknuten vid studsmattan och var lite missnöjd med placeringen.

För inte nog med att han var fastknuten. Han hade dessutom fått konkurrens på gullighetsfronten.

Vid vattnet lekte nämligen Kerstin och Margit med liten Raol som ville plaska.

Jag kastade i mig midsommar lunch för att hinna med ett kvällspass och packade sedan in mellansyster i pappas bil för åktur. På jobbet bjöds det på tårta.

Vi skulle ju till Finland, som traditionen lyder. Så vi susade längs europaväg mitt i natten. När ögonen blev lite trötta pausade vi för spurt och utsiktskik.

Men vi tog oss fram helskinnade. Sov några timmar. Väckte kusinfilurerna.

Packade ihop oss i ännu större bil med kusinerna och faster och farbror. Och stannade så centralt man kan om man är politisk av sig. Riksdagen rakt fram. Slottet kikar fram. Riksdagskontor till höger och Rosen bad till vänster. Det var nämligen så att politikern i min farbror behövde ombyte till senare äventyr.

Jag satt allra längst bak och spanade.

Vi svischade vidare till hamn. En ny hamn dessutom! Vi hade bytt färjebolag för första gången i denna tradition.

Sällskapet hade mycket olika hastighet på promenadtakten. Maria och Kerstin hade halvtempo och kom i värmen som andrapristagare. Men lägg märke till förstapristagaren i försten-till-biljettluckan: farbror Anders med biljetterna i högsta hugg.

Vi väntade på ombordstigning och kikade på skor.

På färjan var korridorerna längre än vi var vana vid.

Men man kunde hänga precis likadant som på Siljas båtar.

Men soldäckshänget ställde vi in pga kallt. Så vi bokhängde i hytten medans kapten startade motorerna.

På Finlandsfärja finns bara roliga teckenförklaringar.

Anna var mycket peppad på Finlandsresa.

Och vi tog oss ut på däck. Anna i sina nya skor.

Men drog oss snabbt inåt för att testa buffélivet.

Förutom det lilla missödet att gå mot enkelriktat och att bre smörgåsen vid serveringen så ger jag mig själv godkänt som buffébesökare.

Nästa morgon hade vi parkerat med en båtkompis mittemot och det såg ut att regna värre saker än regndroppar.

Men det rådde inte på oss. Vi drog på oss våra bästa Helsingfors-kläder och spatserade ut.

Vi vinkade till presidenten.

Turistfotade lite.

Tog en fika på stammiscafét i Esplanaden.

Och tog sikte på ett stycke staty.

Här skulle det fotas till farbrors facebook. Vi kunde inte vara så jätteseriösa.

Jag klev in i bilden och styrde upp allting.

Maria och jag hade likadana skor.

Shoppingen inleddes. Kerstin va lite missnöjd i en provhytt.

Vi lunchade på Vapiano och blev pastamätta.

Sedan hann jag och kusin Anna finna det bästa som kunde köpas för pengar just då: en regnrock. En riktig regnrock precis som Österman i Saltkråkan har. Och yxmördare i skräckfilmer. Men även de bästa shoppingstunder tar slut och vi begav oss mot båten och senare middagsmålet.

Vi hann besöka däck.

Så sög vi ur det sista av den fina fina Finlandsresan. Taxfree och bokläsning. Hytthäng och heltäckningsmatta.

Så for vi hemåt för vidare arbetande. Böjde vindrutetorkare gjorde vi också.

 

Här kan ni läsa om förra årets Finlandsresa.

Annonser
Det här inlägget postades i Äventyr, Foto. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s