Ett stycke mösspåtagningsbal

Nu börjar det dra ihop sig riktigt ordentligt inför studentdagen. Wargentinskolans studenter bjöds på mösspåtagningsbal i torsdags för att inleda studentveckan som ligger framfö oss. Klädkoden rekommenderade att man tog på sig sin finaste klänning och sina bästa dansskor för  att få en bra kväll. Min klänning var både klarblå och hade mantel på ryggen så jag kände mig mer än redo. Mössan var fortfarande någorlunda vit och trycktes ner över huvudet.

Lillasyster Kerstin stod för sminkning och ögonflansklistrandet. Mycket underhållande syssla. Som sista hjälp skjutsade hon även storasyster på pakethållaren med fladdrande mantel efter sig. Jag hoppade av hos Freja där stora delar av klassen redan väntade. Där lockades hår.

Katarina.

Och det sippades på röda glas. Sara & Elina.

Jag visade upp mina superkrafter i klänningen.

De hemkära tösarna Funäsdals-Elina & Kälarne-Karin.

Vanja ville också vara med på bild.

I en soffa satt coola gänget Hanna A, Elin och Markus.

Elin & Karin E var tjusiga som få! Elins fina klänning var dessutom hennes mormors brudklänning, hur coolt?!

Det fanns också tjusiga herrar i fluga: Anton W och Jonatan.

Frida dök upp från ingenstans och var glad över kvällens planer.

Clara tog tillfället i akt att ta en söt blå klänning på bal.

Hanna O virvlade förbi.

Kissemissen fick också uppleva mösspåtagning.

Min kära moder hälsade på festligheterna för hon ville fota ett gäng flickor i fladdrande klänningar. Hon lyckades med konststycket att filma istället för att fota

Festligheterna fortsatte med fler gruppfotograferingar.

Danielle var rosa just ikväll.

Det rullades på kostymer för att undvika håriga ryggar.

Det drog ihop sig till avfärd och några packade in sig i en bil.

Andra sprang före så fort att de glömde mössorna.

Vi möttes upp vid skolans entré för att gruppfotografera oss med våra mentorer Anna och Lars.

bYTmky

Vi kom till sporthallens entré och börjasde sjunga kampsånger om vårt kära gymnasieprogram och om studenttider.

Vi kom in i värmen och hängde av oss våra tygpåsar och jackor. Det bjöds på fördrink och det hängdes på damtoaletten.

Vi släpptes in i hallen där det dukats upp till långbord och den jämtländska fanan hängde stolt på ena väggen.

Kvällens värd gjorde entré i en skakig skylift och pratade så man inte hörde.

Vi lyssnade för att försöka höra vad som egentligen försiggick.

Vi hann sjunga studentsången i otakt som började likna kanon för ett tag.

Det blev äntligen efterrät och det börjades dansa.

När dansnerven började rycka i mig så vågade jag inte längre ha kameran med på min axel utan lämnade istället in manicken i garderoben. Där stod Felicia och när jag hämtade ut mina tillhörigheter för att spatsera hemåt, ja då fann jag detta som sista bild från bakvällen.

En fin kväll med mycket dans, ömma fötter, smutsiga mössor och nattvicknings-stut.

Annonser
Det här inlägget postades i Äventyr, Foto, Kuriosa. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s