Furutorpsgatan fram till Frejas park och kaneldoft i väskan

Igår kväll fick jag nog. Bilder på alla sociala medier sa att solen sken och man solade ben och myste i parker. Min sjukdom fick lägga sig åt sidan. Så jag tog och bröt min två dygn långa instängdhet och började baka kanel och äppel-muffins. För man kan ju inte komma tomhänt. Jag packade ner muffinsen i väskan och cyklade för att köpa tre liter mjölk och muggar.

Furutorpsgatan var så fin att jag var tvungen att stanna för att andas in lite björkallé.

Framme i Frejaparken hittade jag fröken Lekedal som hittat både studentmössan och en kamera.

Där satt också Carro, med nyklippt fint hår. Som jag helt missade.

Och Freja var på bra humör.

Det spelades kubb i gräset som lyckats bli så grönt, så grönt.

Elina var riktigt peppad på kubb, muffins och kvällssol.

Titta så fin hon blev i axelkort hår!

Muffinsen gick åt och jag klunkade mjölk som aldrig förr.

Anton hade glömt  picknick-filt så han hämtade sin bilmatta. Lika bra det.

Elina har absolut bästa texten bak på studentmössan. Planerar en fräck stöld av glitterbokstäver när hon inte ser.

Vanja hade spelat kubb i strumpor, då ser fötterna ut såhär.

Freja hade skaffat sig engångskamera, kanske smartaste och mysigaste saken jag hört på länge. För hur mysigt  är det inte att ha studenttiden på fina analoga foton som man kan samla i ett album?

Här satt vi och bara hade det bra. Åt muffins, drack mjölk och retade en stackars nyckelpiga som skadat ena vingen-

När man kommer från Funäsdalen är man ibland lite tokig. Typ som Elina här. Eller vi borde kanske kalla henne för något annat, typ hoppjerka.

Freja hittade pant för en förmögenhet och samlade burkar.

Det blev spänd stämning mellan blondinerna.

Vanja höll dans-show medans pojkarna i hennes kubb-lag skötte tävlandet.

Charlie fick tag på en kamera och utförde posen jag kallar för ”kissande tjejen”.

Hanna hade en mycket vacker kastteknik.

Och en tjusig mössa, som vänt sig bak-och-fram, för klockan hade passerat 21. Då vänds alla mössor för att göra synfältet bättre för liten student.

Elinas energi tog inte slut. Anton fick sig en duvning av hennes akrobatikkunskaper.

Så kom även Johanna och satte sig ned hos oss.

En mycket fin onsdagskväll som gjorde min näsa lite snorigare, men mitt hjärta mycket varmare.

Annonser
Det här inlägget postades i Äventyr, Foto och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s